Tillit till livet

Det kan vara svårt att känna tillit när vägen framför dig är oklar. Hur kan vi känna oss säkra och trygga i något som vi inte vet om? Att uppleva vilsenhet och förvirring kan ofta skapa en oro över att vara på fel väg, men detta kan i själva verket vara tecken på att du rör dig framåt och att du utvecklas. Det är däremot lätt att finna trygghet när du står kvar på samma plats som du alltid gjort, där vet du ju vad som förväntas av dig. Men vi behöver öva oss på att sitta lugnt i båten även när den guppar och stilla vatten övergår till större vågor. 

Det är naturligt att uppleva rädsla när du följer dina drömmar. Det ska göra ont att läka. Det kan ta tid att bygga upp en stark kärlek till sig själv och att finna trygga, sunda relationer. Ingenting av detta innebär på något sätt att det är fel. Det finns en romantiserad bild av ett uppvaknande bara består av ljus, där faktumet att mörkret är en del av ljuset glöms bort. Så när vi då ramlar in i det mörka träsket tappar vi lätt tilliten och tänker att vi gått vilse från oss själva, när vi i själva verket är på väg att hitta vår väg hem. 

Livet är inte en spikrak linje - den innebär upp och nedgångar och är inte att förväxla med "rätt och felgångar". Hur skulle vi utvecklas om vi inte fick möta motstånd? Hur skulle vi då veta vad vi behöver för att må bra, hur vi sätter gränser gentemot andra människor, hur det känns när vi går emot vår egen vilja? Tänk om de vägarna du tagit som inte var för ditt högsta bästa i längden, ändå ledde dig rätt i slutändan? De relationer som inte blev som du önskat, kan i själva verket varit dem som fick dig att växa som mest och hjälpt dig bli redo för den relation som är menad för dig längre fram. När du kan förstå meningen bakom blir det också lättare att finna tilliten inom. 

Du befinner dig precis där du behöver vara just nu, våga tro på det och glöm framförallt inte att se den fantastiska utvecklingsresa du redan gjort! 🧡