Längtan efter kärlek

24.04.2017

Konsten att inte förlora oss själva i vårt sökande 

Nu är våren kommen, en tid som öppnar upp för lite mer ljus att komma in i vår vardag. Det är som att allt på riktigt börjar vakna till liv igen, solen glimtar fram och fåglarna sjunger ikapp varandra. Människor och allt levande börjar komma ut ur sina iden för att njuta av det fina vädret och värmen. För vissa kan våren inge en pirrande känsla av att saker är på gång, och ge en större lust och motivation. Men våren kan också för somliga vara associerad med förälskelse. Kanske för att den ger den där speciella härliga känslan i magen, en inspiration till att få kärleken att blomstra när allt annat blommar runtomkring. Men ofta är det inte så lätt att hitta kärleken, för när vi letar och tycker att vi behöver den som mest så är det som att den leker kurragömma med oss. Så varför är kärleken så svårfångad? Och varför kan den för många av oss vara så komplicerad?

Svaret är enkelt - det är för att vi gör den komplicerad. Vi gör den till något som den inte är. Egentligen så är kärleken det mest naturliga som finns, och om vi bara lät den vara precis som den är så skulle allting gå så mycket lättare. Men istället så blandar vi in rädslor och osäkerheter, och skapar bestämda förutfattade meningar om hur den ska vara. Men kärleken går inte att kontrollera, den behöver vara fri och få utrymme för att breda ut sina vingar. Vi behöver lära oss att älska villkorslöst igen, utan bestämda kriterier. Vi kan egentligen inte veta vad riktig kärlek är och hur den ska kännas förrän vi själva möts av den kraft som den innebär, en fantastisk känsla som inte går att klä i ord. Den måste bara upplevas. Men en fråga som cirkulerar i mångas huvuden är ifall personen som man är i en relation med är den rätte. Men då låter vi också tvivel och rädsla styra vårt förhållande, och det säger antingen något om själva relationen eller om dig själv. Att du inte vågar lita till din egen magkänsla, eller att om denna fråga hela tiden återkommer egentligen besvarar sig själv om din relation. För egentligen så går sann kärlek hand i hand med ett inre vetande, en stark känsla av att det är rätt. Den kan inte bedömas av logik, utan det måste komma inifrån.

Ibland kan sökandet bli så starkt att det tar över oss - men det behöver inte innebära att du är singel och söker partnerskap, då många av oss kan fortsätta vårt sökande i den relation vi befinner oss i. Du kanske letar efter den där gnistan eller passionen. Du vill så gärna att din partner ska vara allt det där du längtar efter och behöver, men känner hur du gång på gång blir besviken. Det blir nästan som ett beroende, ett starkt behov av en annan människa som ska uppfylla alla de önskningar som du bär på. Vi tappar då vårt fokus ifrån oss själva, och lämnar istället över oss i en annan människas händer, eller kanske kärleken i stort. Lite som att det kommer bli lösningen och källan till den lycka vi längtar efter. Att sätta så höga förväntningar på en annan människa leder med största sannolikhet till besvikelse. Och hur kan vi överge oss själva? Hur kan vi förvänta oss att någon annan ska ge oss den fantastiska gåva som kärleken är, när du inte kan ge den till dig själv? För hade du kunnat det, så hade du inte tappat bort dig själv i andra relationer.

Känslan av att vi bär på ett tomt hål inombords yttrar sig ofta genom att vi försöker fylla det med andra relationer, som vi hoppas ska ge oss meningsfullhet, kärlek och lycka. Men vi missar helt själva grunden för att ömsesidig och riktig kärlek ska kunna uppstå - utan rädsla, missunnsamhet och osäkerheter, som egentligen är motsatsen till vad det handlar om. Att älska dig själv. Det vi inte tänker på är att vi själva behöver se de vackra egenskaper som vi har för att andra ska kunna se dem. Vill du bli sedd, älskad och bekräftad för den du verkligen är? Då behöver du själv ge dig den bekräftelsen. För vissa kan detta kanske låta obekvämt, konstigt eller egocentriskt. Men det är precis tvärtom - det är det vi alla egentligen söker efter i våra liv. Problemet är att vi tror att världen utanför ska hjälpa oss fylla den tomhet vi känner, vilket till slut kan lämna oss med en känsla av hopplöshet. Det kommer aldrig att gå. Det är som att ju mer vi försöker, desto olyckligare blir vi. Det är för att det är fel väg. Det är så här det känns när vi är vilsna och har hamnat fel. Det är här vi är menade att tänka om och testa andra vägar istället. I det här fallet handlar det om vägen till vårt eget hjärta - att vi själva kan ge oss det vi behöver. 

Många kärleksrelationer som vi går in i handlar om lärdomar, och fungerar som ett förberedande inför vår sanna livspartner. Alla relationer är meningsfulla på sitt sätt, eftersom de får oss att inse vem vi verkligen är och vad vi behöver i livet. Vissa träffar inte sin stora kärlek i det här livet, men detta är också ofta människor som inte söker efter den och som inte är redo för den än. Men för oss som är menade att möta vår sanna kärlek så finns det ett inre vetande, även om det kan vara undangömt av tvivel som domineras av vårt intellekt. Detta tvivel kan ha skapats av våra tidigare misslyckade relationer, eller av andra människors förminskande syn på kärleken. Men vi ska alltid lita på vår inre känsla, oavsett vad andra säger. Och genom att vi tror på kärleken så bjuder vi också in den till vårt liv. 

Det vackra i det hela är att när du går via ditt eget hjärta, och har slutat söka efter helhet genom andra människor, så kommer du också att finna en partner som ger dig allt det du värderar i en relation. Du har löst livsgåtan, om varför alla de relationer du varit i inte kunnat ge dig det du önskat allra mest. Allt börjar med dig själv, du är som en magnet för det du bär på inombords. Känner du kärleken inombords så blir det en otrolig dragningskraft för kärleken att hitta till dig. Och även om vi skulle träffa vårt sanna livspartner i en tid då vi inte har läkt oss själva, så skulle vi antagligen inte vara kapabla att ta emot den kärleken. Så det är bättre att vi tar tillfället i akt när vi lever ensamma, att lära oss att stå på egna ben och bli starka, lyckliga och självständiga människor. Kärleken kommer du inte att gå miste om, den finns därute och väntar på dig tills du är mogen att ta emot den. Så den stora frågan är egentligen: Är du redo för kärleken?