Hur startade Ljuslängtan?

När jag fick mitt andliga uppvaknande sommaren 2016 så raserades min gamla värld samman på ett både skrämmande och vackert vis, samtidigt som någonting helt nytt började växa till liv inom mig. Jag kunde genomskåda alla illusioner och lögner jag intalat mig, och för första gången i mitt liv kom jag till insikt om vad alla dessa vilsna år bakom mig hade handlat om. Jag hade mer eller mindre gått emot mig själv och försökt göra mig till någon jag inte var genom att sträva efter att passa in, vara andra människor till lags och välja vägar som inte var förenat med min själs längtan. Jag förstod varken mitt värde eller syfte och jag kände mig inte hemma någonstans. Känslan av att vara fel var svår att skaka av sig. 

Men det hemma jag sökte efter bodde inom mig, och jag hade hela tiden varit på flykt ifrån mig själv. Längtan jag kände handlade om att finna ljuset, och därmed kärleken, inom mig. Hur skulle någonting i det yttre någonsin kunna fylla det rummet? Så länge vi enbart försöker fylla vårt tomrum med yttre ting, så blir det svårt att uppleva sann och genuin glädje, mening, närvaro och kärlek. 

Jag tror att vi alla har den här längtan innerst inne, medvetet eller omedvetet - och det var så Ljuslängtan vaknade till liv. Jag insåg med tidens gång, genom min egen transformation, hur jag var menad att sträcka ut en hand till mina medmänniskor och hjälpa de som gick igenom samma resa i sig själva. Att hjälpa människor bygga upp en självinsikt, få klarhet och läka på ett själsligt plan genom att sprida kärlek, insikter, beröra och skapa igenkänning. Kärlek för mig är att på riktigt se och förstå andra människor, och det är där healing sker. Det är mitt stora bakomliggande syfte i mitt vägledningsarbete, jag vill få dig att se ditt eget kraftfulla ljus och bli en vägvisare tillbaka till dig själv.

Anledningen till att jag känner mig så säker i min tro är för att jag själv har genomlevt allting och lärt mig via min egen livsresa, där jag inte minst talar om mitt eget läkningsarbete. Det är däremot upp till var och en att ta till sig det som resonerar med en själv, vi gör alla gör vår egen resa och det som känns rätt i hjärtat för mig, känns inte nödvändigtvis rätt för en annan. Det handlar om att lyssna till vår egen själs röst men låta oss inspireras av andras. Men den andliga utvecklingen är konstant och det finns alltid flera lager att skala av, vi fortsätter att utvecklas och det är ju hela syftet med vår livsresa. Att möta ljuset innebär också att möta mörkret, och jag vill omfamna båda delar - det är så vi kan läka på djupet.

Vad uppskattar du mest med Ljuslängtan eller hur hittade du hit? Lämna gärna en kommentar och dela med dig om du vill 💗

/ Lovisa