Vägen till självkärlek
Vem är den viktigaste personen i ditt liv?
Min förhoppning är att du ska svara att det är du som är den viktigaste personen. Men de flesta svarar gissningsvis att det är någon som står en nära, såsom en förälder, en bästa vän eller partner. Med andra ord så glömmer vi ofta bort oss själva, och ser inte att den du ska värdesätta högst är dig själv. Vissa kanske kan tycka att det låter självcentrerat, men för att fullt ut kunna finnas där för andra människor så måste det först gå via dig själv. Bara för att vi vill ta hand om andra, så innebär det inte att vi ska glömma bort oss själva.
Frånvaron av kärlek till sig själv kan yttra sig på olika sätt. Kanske har du svårt att säga nej till andra och ja till dig själv, eller så kan du ha förväxlat ditt självvärde med dina prestationer. Men i grund och botten så rör det sig om en bristande känsla av ditt eget värde. En sund självkänsla handlar om insikten av att man förtjänar det absolut bästa, och inte nöjer sig med mindre. När du däremot har en låg självkänsla så kanske du inte anser att du kan få en partner som behandlar dig bättre, eller förtjänar att arbeta med det du verkligen önskar. Du tolererar helt enkelt mer än vad du borde, eftersom du inte ser ditt eget värde. Vi är därför ofta dåliga på att sätta gränser och stå upp för det som är bäst för oss, och sätter ofta istället andras välmående i första hand. Du kan också ha ett stort bekräftelsebehov och godkännande ifrån din omgivning, och har lättare att förlita dig på andra än dig själv. Väldigt ofta sätter man orimligt höga krav på sig själv, krav som man endast måste leva upp till själv, till skillnad från omgivningen som av någon anledning inte behöver bevisa sig på samma sätt som dig. Det finns ofta en tendens till att ha en perfektionistisk ådra, då det man åstadkommer sällan är bra nog. Det handlar om att man helt enkelt känner en otrygghet i vem man är, en bristande självkännedom. För när du känner dig själv på djupet, då inser du att det aldrig fanns någon anledning till att tveka utan ser istället alla fantastiska egenskaper som du bär på.
En dålig självkänsla bygger aldrig på den riktiga sanningen, den bottnar inte i att du på något sätt skulle vara mindre värd än någon annan. Den kommer snarare från att du har blivit behandlad på ett sätt som har ingett en känsla av att du inte skulle vara tillräcklig precis som du är. Eller helt enkelt en avsaknad av den stöttning, förståelse och bekräftelse som du har behövt som liten, kanske även senare i livet. Men det mesta härstammar från uppväxten, eftersom vi då är som mest sårbara. Det är också då vi formas som människor och vår omgivning har som störst påverkan då den bidrar till vår inre utveckling. Att avundas eller missunna andra är ofta vanligt förekommande när man känner ett missnöje med sig själv, men när du inser att du är tillräcklig precis som du är, så kommer du märka att ditt synsätt på andra människor förändras. Kanske känner du istället en sympati för du inser kanske nu att den personen innerst inne bar på tunga bördor inom sig och egentligen spelade en fasad inför sin omgivning i hopp om bekräftelse. Eller så kanske du istället börjar beundra människor istället för att använda det som en jämförelse med dig själv, du kan känna en glädje istället för denna person och till och med finna en inspirationskälla. Med andra ord så kan människor som tidigare har förstärkt din känsla av att inte duga, istället lyfta upp dig, i form av en förebild.
Det är snarare när du kan hantera dina misslyckanden på ett bra sätt som du har lyckats, för det innebär att du har utvecklats på ett personligt plan och att du har en sund inställning till dig själv eftersom du insett att ditt välmående är det viktigaste. Nyckeln ligger i att inse att du duger genom att bara vara, allt annat är mindre väsentligt. Prestationer är bara yttre faktorer som ger människor ett tillfälligt upplyftande av sig själv, därför jagar man det gång på gång. Det är en kortvarig tillfredsställande känsla, vilket gäller allt annat som vi söker utanför oss själva. Men det handlar egentligen inte om att åstadkomma något som upplevs som beundransvärt av andra, utan snarare om att få ägna tid åt sådant som får dig att må så där fantastiskt bra och är i samklang med ditt hjärta. Så på sätt och vis är det viktigt vad du gör, men inte för prestationen i sig utan för att du förtjänar att göra det som gör dig lycklig och där din fulla potential får komma till uttryck. Men samtidigt som vi gör detta så blir också resultatet lustigt nog ofta bättre och kanske rentav magiskt, men än en gång så väger vi inte betydelsen i det lika högt längre, för den är rätt så liten i jämförelse med hur det får dig att känna. Gör saker för att du älskar det, inte för att andra människor förväntar sig det av dig.
Hur börjar du då din resa till en sund självkänsla?
Det första steget till förändring är självinsikt - att bli medveten om att du bär på en låg självkänsla. Dina tankemönster har en avgörande faktor för hur du ser på dig själv. Ofta så är dessa invanda och kör på autopilot, så vi är knappt medvetna om hur hårda och dömande vi är emot oss själva dagligen. Det är fullkomligt förståeligt att ta illa vid sig och känna sig otillräcklig när man har en inre röst som uttalar förminskande ord om dig själv. Mobbning är förfärligt och något som bidrar till känslan av att inte duga, men att vara sin inre mobbare är minst lika skadegörande. Det är lätt att man inte tänker på detta eftersom din inre motståndare är osynlig och inte lika påtaglig. Så det första du behöver göra är att bli medveten om dina tankemönster, vad är det för budskap du matar in i dig själv dagligen? Ha som avsikt att observera de tankar som dyker upp. När du väl har börjat granska dina tankemönster så kan du också vända på dem. Exempelvis om du brukar säga till dig själv att du är misslyckad så säger du istället "oj vad jag är begåvad!". Använd gärna storslagna ord som fantastisk, underbar och vacker! Till en början så kan det kännas väldigt onaturligt och kanske obekvämt, eftersom du egentligen inte tror på det. Men precis som dina tidigare tankar har blivit en sanning för dig, så blir de nya tankarna detsamma. Det du tänker blir din verklighet, likt en självuppfyllande profetia.
När du börjar bli medveten om det du säger till dig själv så kommer du att börjar inse hur många av påståendena som saknar någon som helst grund. Det är viktigt att du försöker att vara objektiv, och har ett utifrånperspektiv på det hela. För när vi är fast i våra egna tankar och känslor och identifierar oss med dem, så har vi svårt att se förnuftigt på dem. Vi inser inte riktigt hur felaktiga de är förrän vi går utanför oss själva, som utomstående observatörer. Tänk dig lite att någon som du du bryr dig om säger dessa nedtryckande ord till sig själv, vad tror du att din reaktion och respons skulle vara till den här personen? Granska dig själv på samma sätt! Men det är ju skillnad, det är inte jag, jag är annorlunda. Tro mig, så tänker många med dålig självkänsla. Man har så svårt att se det med klara ögon, man är på något sätt blind för sanningen för man har låtit andra ljuga för en. Lögner som egentligen kommer ifrån en plats av osäkerhet och missnöje med sig själv, och har absolut ingenting att göra med dig. Det är nästan lite som att överföra sin dåliga självkänsla på någon annan. Men jag menar inte att du på något sätt ska smutskasta någon, han eller hon visste eller vet helt enkelt inte bättre. Att bära ilska inom sig tar otroligt mycket på din energi och ditt välmående, ingen mår bra av att bära på det inom sig. Då är det bättre att hitta ett sätt att få utlopp för den, och sedan släppa den. Du förtjänar bättre än att låta en person som gjort dig orättvisa en gång i tiden, ha samma makt över dig än idag. Det handlar alltid om att se till ditt eget bästa.
När du har kommit till punkten då du kan känna kärleken till dig själv, då har du kommit långt. Även om bara tanken på det känns konstig nu, så kommer det inte att göra det när du har börjat bli din egen bästa vän. Varför skulle det vara galet att uttrycka din kärlek till dig själv, precis som du gör till andra som står dig nära? Och har du kanske inte för vana att göra det heller, så kan det också vara en bra övning att börja med att göra det. Det kan hända att dessa ord kommer naturligt upp i ditt huvud när du har börjat upptäcka ditt riktiga jag. Det är lite som att bli förälskad i sig själv, den kraften du kommer känna i kärleken till dig själv kommer att vara häpnadsväckande. När jag talar om ditt riktiga jag, då syftar jag på din sanna essens, den utan alla de masker och roller som du har spelat i ditt liv, utan alla erfarenheter som du tror definierar dig. För i grund och botten så består du egentligen av ljus och kärlek, vi bär alla på en gudomlig kraft inom oss helt ovetandes. Men vågar du söka på djupet inom dig själv så kommer du att hitta den, och du kommer att bli hänförd. För den är större än dig själv och omfamnar hela mänskligheten och universum. För många så är det en nästintill skräckinjagande tanke att rannsaka vårt inre, för det innebär ju att vi måste möta allt det jobbiga som vi alla bär på inom oss. Men vad som egentligen är skrämmande, det är att vi hellre väljer att springa ifrån oss själva. För egentligen så lider vi ju redan av det mörka som vi bär på inom oss, för vi lyckas sällan att gömma oss för det. Det påverkar oss likt förbannat ändå, som något som ständigt petar på oss och vill uppmärksammas, som så småningom kommer ikapp oss. Men vägrar vi lyssna till när vårt psyke skriker efter oss, då yttrar det sig ofta i vår kropp, i form av fysiska besvär.
Så hur bra kontakt har du med dina känslor? När du tillåter dina känslor att få komma ut, hur känns det? Många kan nog finna det svårt att släppa ut sina känslor, men det beror delvis beror på hur du bemöter dem. Anledningen till att många upplever det så jobbigt kan vara för att vi med dålig självkänsla har en tendens att slå på oss själva även när vi är som mest sårbara. Det är inte konstigt att det upplevs så smärtsamt att vara sårbar när man har någon som står och dömer en samtidigt. Det ligger någon slags skamstämpel över att visa sig sårbar i samhället, det har på något sätt lyckats förväxlas med att vara svag. Fast egentligen så är det en otrolig styrka att visa sin skörhet, att göra något som vi är så fruktansvärt rädda för är definitionen av mod. Det finns inte något vackrare och mer transformerande än när människor visar sig sårbara. Är du också en känslomänniska så är det särskilt viktigt att du börjar lära dig att acceptera att det är en del av dig, lyft fram det fina med att ha så nära till dina känslor. Trösta dig själv, såsom du skulle trösta ett barn som gråter. I det stora hela så ska du använda väl valda ord till dig själv, såsom att din sårbarhet är det finaste du har och hur stolt du är över dig själv som är så stark och vågar känna. Men du vet bäst själv vad du behöver höra, så känn efter; Vad hade du önskat att få höra för stöttande ord i denna stund? Att gråta ut eller helt enkelt erkänna sina känslor innebär för mig till stor del om att släppa taget om det förflutna som har sårat dig, så frigör dig ifrån den bördan så att du kan lämna den bakom dig och inte låta den definiera dig längre eller ha någon mer kontroll över dig. Undvik att döma eller på något sätt trycka ned dig själv, utan försök att vara kärleksfull och verkligen finnas där för dig själv. När du börjar göra detta, så kommer du uppleva att det inte känns lika jobbigt som förut, kanske till och med att det inger en otroligt frigörande känsla. Oavsett vad du bär på för känslor så ska du våga vara i den känslan, snarare än att sopa den under mattan. Vissa har lättare för att uppleva ilska eller kanske frustration, men kom ihåg att det ändå är sårade känslor som gömmer sig bakom. Känslor kan yttra sig på olika sätt, men de kommer ändå alla ifrån samma sårbara del av dig själv. Det är den du vill få kontakt med!
Men att bygga upp sin självkänsla handlar ju inte endast om att jobba inifrån, utan en stor del ligger i hur du hanterar din omgivning. Något som du kan behöva ta tag i är hur du lever ditt liv; Vilka människor har du i ditt liv? Hur behandlar de dig? Det kan vara så att du kanske kommer fram till att vissa av dem inte förtjänar att vara i ditt liv, eller att du helt enkelt behöver prata med dem för att sätta gränser för dig själv och ditt välmående. Vilka människor vi väljer att omge oss med kan ha en koppling till vilka vi anser oss förtjäna, vilket kan bidra till att vi tillåter dem att behandla oss på ett sätt som inte får oss att må bra. Även om ansvaret för att bygga upp din självkänsla ligger hos dig själv, så har det en stor inverkan om man har närstående som lyfter upp en eller tvärtom. Sedan så har en förändring av ditt beteendemönster en stor betydande inverkan på din självkänsla, för när du exempelvis står upp för dig själv och ditt eget bästa så har det en stärkande effekt då det visar att du tar hand om dig själv och att du inte tolererar vad som helst, utan säger ifrån om det behövs. För mig så blev mitt första stora steg till en bättre självkänsla när jag bröt upp från ett tidigare förhållande där jag hade blivit behandlad på ett sätt som jag aldrig skulle acceptera idag, jag flyttade även till min första egna lägenhet i en helt ny stad där jag skulle påbörja en utbildning. Även om det steget var riktigt tufft så tog det förvånansvärt kort tid tills jag insåg att jag klarade mig fint på egen hand, och min dåliga självkänsla hade tidigare lurat i mig att jag skulle vara inkapabel att klara mig själv. Det blev en tydlig markering för att bevisa för mig själv att jag hade all anledning att känna tillit till min egen förmåga, så självständigheten blev en viktig början för att arbeta med min självkänsla! Kan det vara så att du också underskattar din egen kapacitet och förlitar dig mer på andra? Då kanske du skulle må bra av att bryta dig loss ifrån ditt beroende och börja skapa en tilltro till din egen kraft. Att våga gå utanför din bekvämlighetszon och möta dina rädslor är fantastiskt utvecklande, det kan vara häpnadsväckande att se hur man faktiskt hanterar situationen och kan bli en tydlig ögonöppnare. Ge dig helt enkelt chansen att motbevisa dig själv!
Men det är inte bara människorna omkring dig och ditt förhållningssätt till dem som är viktigt, utan även hur du väljer att leva ditt liv baserat på den du verkligen är innerst inne. En god självkänsla är synonymt med en god självkännedom. Så utforska dig själv på djupet och ta reda på vad som är viktigt för dig i livet, och börja sedan att leva utefter dessa värderingar! När du kommer till insikt över vad du behöver i livet för att må bra, då kan du börja fundera på hur du kan införa mer av detta i ditt liv. Är frihet viktigt för dig? Se till att skapa mycket utrymme i ditt liv för spontanitet och flexibilitet! Spenderar du den mesta tiden på en arbetsplats där du inte får de fria tyglar som du behöver och som begränsar dig? Fundera då på om det inte är dags för att leta efter nya möjligheter, kanske ett helt annan typ av arbete eller varför inte testa att starta något eget? Börja helt enkelt leva efter dina viktigaste värderingar, det stärker din självkänsla enormt att göra det som är viktigt och meningsfullt för dig. Upptäck gärna nya intressen, fyll så mycket av din fritid som möjligt med dessa. Dina fritidssysslor är ett sätt att uttrycka den du är, och ju mer stärkt du blir i vad som definierar dig desto tryggare känner du dig. När du känner dig själv så pass väl så känner du dig säkrare i vetskapen om att du vet bäst vad du behöver, snarare än att andra ska avgöra detta.
Några sista råd som jag vill att du ska ha i åtanke är att du inte behöver på något sätt bevisa dig själv för andra. Du behöver inte förklara och försvara dig själv gällande de val du gör i livet, för du duger ju som du är och det viktigaste är att du vet det snarare än att du ska övertyga andra om det. Men att känna behovet av att försvara dig själv bottnar egentligen i en osäkerhet, för det innebär att du värderar vad andra tycker om dig alldeles för högt. Så en tydlig indikator på att du har börjat bygga upp en god självkänsla är att du inte anstränger dig så mycket för att bli accepterad av andra längre, utan att du snarare lägger ner din tid på att göra det som är viktigt för dig. Då kommer likasinnade att dras till dig, nämligen människor med en sund självkänsla som också uppskattar dig för den du är. Du kommer också att vara redo att ta emot den kärleken de har att erbjuda eftersom du nu vet att du förtjänar den!